I det tilltagande höstmörkret firar vi en festdag som är uppkallad efter ärkeängeln Mikael. Namnet betyder ”Vem är som Gud”. I Skriften omnämns två änglar med namn. Den andra är Guds budbärare Gabriel, som vi känner bland annat från händelsen när Maria fick veta att hon ska föda Guds Son (Luk 1).

Mikaelidagen ägnas inte bara åt änglarna utan också åt barnen. Jesus varnar för att förakta de små och hindra dem att komma till honom. För lärjungarna framstod de små barnen närmast som ett hinder för dem som ville komma nära Jesus, men han framhöll att just de minsta har de rätta förutsättningarna att komma in i Guds rike.

Hur kan det vara så? De har ju ingen medveten tro, och de har knappast med munnen bekänt att Jesus är deras Frälsare. Ändå säger Jesus att Guds rike tillhör sådana som de.

Här ser vi skillnaden mellan Guds handlande och mänskligt tänkesätt. Människor frågar efter förtjänst. Gud handlar inte så att han först frågar efter vårt värde eller efter våra förtjänster. Han handlar med oss för sin egen skull: driven av sin kärlek och för att han själv, genom sin Son som blev människa, utförde allt som behövs för att ge oss rätt till himmelriket. Det skänker han oss innan vi alls har skaffat oss några meriter. Så är det med de små barnen. Just de är exempel på att rätten till himlen inte handlar om våra egna förtjänster.

Därför ska vi akta oss för att hindra de små att komma till Jesus. Därför ska vi inte förakta vårt dop, när vi i tidig ålder fördes till Jesus. Vi ska i stället tacka honom för att han tog emot oss och gav oss rätt till himmelriket utan att vi hade förtjänat det, av hans nåd. Vi ska föra våra barn till Jesus och lära dem älska honom och hans ord, och vi vuxna ska själva komma till honom.

Så får vi också be att han sänder sina änglar för att bevara oss på vägen och skydda våra små från förförelser som denna tid är så fylld av.

Guds rike, det hör barnen till
och jag får vara med.
Och du får också vara med
av nåd, för Jesu skull.

(Sionsharpan 106)


Dagens bön

Käre himmelske Far! Tack för att du tog mig till ditt barn innan jag själv kunde bestämma mig för det. Tack för att välsignelsen också gäller våra små. Låt dina änglar vaka över mig och mina kära så att vi alltid får vara hos dig, för Jesu skull. Amen.