Försåtliga frestelser

Vi är nu inne i den knappt sju veckor långa fastetiden (40 fastedagar och sex söndagar). Den första söndagen i fastan berättar om hur djävulen försöker fresta Jesus efter att han fastat under 40 dagar och fysiskt var ytterst svag. Djävulen vet den bästa tiden att sätta in sina försåtliga frestelser....

Fortsätt att läsa

Upp till Jerusalem!

”Se, vi går upp till Jerusalem.” Det är fastlagssöndagens budskap i koncentrat. Vi står i beråd att inleda fastetiden, eller påskfastan, som inleds på Askonsdagen. Men först firar vi den tredje av förfastans söndagar, som i sin tur är den första av tre särskilda övergångsdagar, sedan gammalt kallade fastlagen. De...

Fortsätt att läsa

Guds Ord under attack

Sexagesimasöndagen – ungefär sextio dagar till påsk – har av tradition behandlat Guds Ord, som sås ut på olika slags jordmån. Evangelietexten för första årgången är från Luk 8:3–15 och utgörs av Jesu liknelse om ”fyrahanda sädesåker”. Ordet sås ut rikligt, till synes slösaktigt. Bara en del av utsädet föll...

Fortsätt att läsa

Vingårdsmännens lön

Den kommande söndagen bär ett gammalt latinskt namn: Septuagesima. Vi har drygt två veckor tills fastetiden inleds på askonsdagen (i år den 6 mars) och den här tiden kallas förfastan. I vår tradition är den liturgiska färgen ännu grön, medan man i många andra kyrkor har blå eller lila färg redan under...

Fortsätt att läsa

Sådd och skörd

Eftersom påsken infaller sent i år hinner vi med en femte söndag efter trettondagen innan förfastan inleds nästa söndag. Den första årgångens evangelietext är från Matt 13:24–30, liknelsen om ogräset och vetet. Här betonar Jesus att det inte är vår sak att räkna in frukten. Det som han sår ut...

Fortsätt att läsa

Guds uppenbarelse i Kristus

Kyndelsmässodagen firas till minne av att det lilla Jesusbarnet bars fram i templet 40 dagar efter hans födelse. Själva namnet kommer av det gamla namnet kyndel, som betyder ljus eller bloss. Ordet finns också i engelskan (candle) och finskan (kynttilä). Det är en gammal tradition att fira dagen som ljusmässa och i delar...

Fortsätt att läsa

Trosvittnen

Den tredje söndagen efter trettondagen har temat Jesus skapar tro. I evangelietexten (Matt 8:1–13) möter vi två bekännare. De är båda sådana som inte är accepterade av det judiska samhället. Den spetälske är ställd utanför rent fysiskt genom sin smittsamma och fruktade sjukdom och den andre är utanför på grund av...

Fortsätt att läsa

Jesus helgar hemmet

Vi står inför den andra söndagen efter trettondagen, hemmets söndag. Evangelietexten för den första årgången (som nu gäller i Finland, Sverige ligger ett år före) handlar om bröllopet i Kana (Joh 2:1–11), där Jesus räddar värdens dilemma genom att förvandla vatten till vin. På det här sättet vill Gud genom evangelisten...

Fortsätt att läsa

Dopets välsignelser

Tiden efter trettondagen är ovanligt lång i år, eftersom påsken infaller nästan maximalt sent (se fotnot). Med undantag för kyndelsmässodagen (den 3 februari) pågår trettondagstiden till 17 februari då förfastan inleds. Den här tiden ägnas åt Kristi uppenbarelse och börjar med undervisning om Jesu dop, då han invigdes i sin...

Fortsätt att läsa

Stjärnan i öster

Vi står inför trettondagen, den tredje av julens stora högtidsdagar. Vi har hälsat Jesus välkommen till jorden (juldagens firningsämne) och han har blivit omskuren och fått namnet Jesus (nyårsdagen). Nu står vi inför den allra äldsta av högtidsdagarna, då man först firade minnet av Jesu födelse. På senare tid har...

Fortsätt att läsa