Se Guds Lamm!

Vi ska nu fira dopets söndag. Från början hörde dopet ihop med trettondagen som firades till minne av att Jesus blev döpt av Johannes Döparen. Då uppenbarades att han var Messias, Guds älskade Son. Därför kallas trettondagen Epifania, Kristi uppenbarelses dag. Men när trettondagen började tillägnas åt de vise männens besök i...

Fortsätt att läsa

Julens evangelium går ut i världen

Det ljus som lyste över Betlehems ängar när änglakören sjöng på julmorgonen skulle inte bara lysa över herdarna. Den gamle Simeon vittnade om att det skulle uppenbaras för hedningarna. Ljuset från stjärnan ledde österns vise män till Jesusbarnet. Detta ljus är temat för julens sista stora högtid, som vi kallar trettondagen eller trettondedag...

Fortsätt att läsa

Trygghet i Guds allsmäktiga händer

Ett år håller på att närma sig sitt slut och ett okänt år förestår. När vi ser oss om i världen och följer nyhetsrapporteringarna kan vi lätt gripas av misströstan. Också när vi följer kyrkoårets texter finns otrygghet och ondska med. I går på annandag jul talade texterna om det lidande...

Fortsätt att läsa

Krubban och korset

Denna vecka omspänner ”Inför helgen” både fjärde söndagen i advent och julhelgen. Först möter ännu adventstidens profetiska budskap: Herren är nära. Sedan följer julaftonens förväntansfulla blickande mot Betlehem och juldagens explosion av glädje över att vi har fått en Frälsare. Men till julhelgen hör också annandagens blodbestänkta budskap om hur...

Fortsätt att läsa

Den störste är mindre

Den tredje söndagen i advent är traditionellt ägnad åt Johannes Döparens förberedande, profetiska verksamhet innan Jesus började sin offentliga verksamhet. Temat i vår gudstjänst är Herrens vägröjare. Evangelietexten (Matt 11:11–19) innehåller en del märkliga och svårfattliga utsagor av Jesus. Delvis är de svårfattliga för att vi inte är helt säkra...

Fortsätt att läsa

Frihet och längtan

Vi firar idag Finlands självständighet. För 102 år sedan antogs senatens självständighetsförklaring av lantdagen. Men det var ingen självklarhet att övriga länder skulle acceptera den. Det var ingen självklarhet att vi skulle få en frihet och inte ett skräckvälde som det blev österut. Sedan har det funnits många allvarliga hot...

Fortsätt att läsa

Ett nytt kyrkoår

Det är en gammal kyrklig tradition att det nya kyrkoåret inleds med Advent, beredelsen för vår Frälsares ankomst. Adventstiden är, med undantag för den festliga första söndagen, en botgöringstid. Under advent bereder vi oss för Jesu ankomst som människa i tiden, men vi tänker också på hans andra ankomst. Domsöndagstiden...

Fortsätt att läsa

De två folkhoparna

Inkommande söndag, domsöndagen, talar om den stora räkenskapsdagen då Jesus ska dela in alla människor i två hopar. Den ena hopen ställer han på sin högra sida och inbjuder dem till den härliga gemenskapen i Guds rike, det som har tillretts åt dem från världens begynnelse. Den andra hopen står...

Fortsätt att läsa

Dagen före

Vi firar många ”dagen före”. Vanligen talar vi om ”afton”, som julafton, nyårsafton, midsommarafton. En del av dessa dagar har blivit viktigare än själva festdagen. Många av våra helgdagar i kyrkoåret bär namnet ”dagen efter”, som de flesta söndagar i trefaldighetstiden och söndagarna efter trettondag och påsk. Men den söndag vi...

Fortsätt att läsa

Den kristna enheten

Gör allt ni kan för att bevara Andens enhet. Så förmanar aposteln Paulus oss, Kristi kyrka, i Ef 4:3, som enligt vår församlings ordning är episteltexten för 21:a söndagen efter Trefaldighet. Olov Hartman såg hur långt det här är från situationen i den organisation som man vanligen menar med kyrkan:...

Fortsätt att läsa